Linnéa Mylläri

Tävling med ett händelserikt avslut!
Då har jag gjort min första tävling sedan tre månader tillbaka och den gick väl lite sisådär resultat messigt men jag är ändå nöjd trots 8 fel. Hoppade en runda på 110cm och vi hade ett riktigt bra flyt rundan runt, Nemo var jättefräsch och hoppade fint. Men han har sina långsamma framben och när jag inte hinner ge eftergift i tid så kommer han inte upp med tassarna. Det var på två hinder som var väldigt korta i anridningen vilket är kul och lite tekniskt trots att det bara var en bedömning A. Gillade banan och har en bra känsla med mig hem! Förra rena hopptävlingen jag deltog i gick inte alls bra då Nemo hade haft panik i transporten och var helt slut när vi kom in på banan (han hade hoppat bra på framhoppningen). Då rev vi i alla fall en hel del hinder så att vi blev uteslutna så att idag gå in och göra denna härliga runda var bra för själen! (Förra hopptävlingen var även i februari)
 
Men dagen var tydligen inte slut än för när vi går bort mot transporten och börjar ta av utrustning och förbereda för lastning så ser Ditte (min kompis) att en häst är påväg ut från en lastbil och frågar mig om den är själv. Det var mörkt så vi såg inte riktigt men märkte ganska snabbt när den hoppade ner från rampen och kom galopperande mot oss att den var själv. Vi fick väl lite halvpanik då vi inte hade någon aning vad det var för häst, Ditte höll i Nemo och den här hästen sprang rakt mot Nemo så Ditte försökte bara hålla de ifrån varandra så att ingen skulle bli sparkad. Jag försöker fånga hästen men den hade ingen grimma så jag springer och hämtar Nemos och då sprang hästen iväg en bit så då blev jag lite rädd att den skulle dra all världens väg... Men vi kallade på den och den kom tillbaka så jag kunde fånga den och den var jättesnäll som tur var! Vi går bort mot lastbilen för att hästens kompis som fortfarande var kvar i lastbilen hade panik. Ditte går iväg till de andra mäniskorna som är på parkeringen och jag försöker få tag på sekreteriatet, Ditte får ingen hjälp av mäniskorna som var på parkeringen vilket jag nu är riktigt arg på. Hon i sekreteriatet verkade lite halvt borta när jag förklarar vad som hänt men jag säger reg nr flera gånger och frågar om hon hört vad jag sagt och hon svarar ja. Sedan säger hon nått om att hon ska försöka få tag på någon och lägger på. Nu står vi utanför lastbilen och väntar, alla hästar är lugna men ingen människa dyker upp på ca 15 minuter så jag letade reda på tävlingsledarens nummer och hon säger "Ja jag hörde att detta hänt men vi fick inte något reg nr" och då blev jag lite sur... Jag säger bestämt reg nummret så att de verkligen uppfattade detta denna gång. Då dröjde det inte länge innan det kommer en ryttare travandes i full fart för att ta hand om sina hästar. Han hade panik och var väldigt upprörd och fattade inte riktigt hur hästen kunnat ta sig ut eftersom att det var hästen som var lastad längst in som hade tagit sig ut. Den frågan kommer vi nog aldrig få svar på men hästarna hade lugnat ner sig väldigt fort och var hur snälla som helst, så slutet gott allting gott. 
 
Det blev som sagt en händelserik kväll och jag känner mig väldigt glad över att jag var där så att jag kunde hjälpa hästen men är ganska besviken på folket runt omkring som vi försökte kontakta utan att alls få någon respons.